Jag skyller allt på katterna!

Katterna bestämde precis att det var dags att dammsuga i Minnes rum. De välte ner ett glas på golvet och det exploderade givetvis, så det var bara att hämta dammsugaren och dammsuga hela rummet.

Vi har haft så mycket problem med att mata katterna eftersom somliga dödar för en bit torrfoder och somliga inte vill ha någon som helst trängsel vid maten. Så Minne och jag har löst det hela med att de tre damerna äter i vitrinskåpet, på varsin hylla som synes, och matvraken på golvet. Överst på bilden sitter Minnes Nephthys, sedan en klippt Sibylla (som stormtrivs med kort päls och ostört ätande) och nederst Minnes Isis. Ordningen varierar lite vid olika matningar. Vanligen sitter Byllan högst upp, det är minst störningar där. Är det vanligt att behöva mata katter i vitrinskåp eller är det bara hos oss?

Till och med Sibylla slukar maten med god aptit och är så med på de nya matningsarrangemangen att hon t o m självmant kommer fram och meddelar att hon vill bli upplyft till sin hylla. Fördelarna med vitrinskåpet består i att Suvi och Sebastian inte kan hoppa för fem öre - Sebastian hävdar att han är höjdrädd), Isis och Nephthys kan hoppa vart som helst och Sibylla kan hoppa ner men inte upp eftersom hon är så pass gammal nu.

Däremot kan Sebbe och Suvi dra ner mat - och matskålar - från det lägsta hyllplanet och sprida maten över hela golvet. Dessutom tycker Isis ibland synd om dem och knuffar ner matskålen. Hon hävdar förstås att det är rena olyckshändelser för att hon är så klumpig. Och det är hon - det kan mina prydnadssaker intyga.

Vi bytte dessutom till en annan matsort för att få ordning på ledsna magar och få vissa att gå ner i vikt. Vi valde Orijin och som synes tömmer Suvi provpåsarna ordentligt, och den matglädjen är för en gångs skull allmän. :) Det är trevligt med bildbevis på hur glupsk Suvi är - hon promenerar som synes ända in i påsen och fortsätter gå.. Så får man en rund och go mage också (eller är på vippen att rulla i nerförsbacke istället för att gå) men är glad och gosig och spinner ibland.


Igår var jag runt med 4 olika hundar i olika vändor och kom hem med bara en till slut. Min glada daghund Nala hem till matte, den enorma leonbergern Atlas av och an till sig, och Mika och Magi på besök hos veterinären för att konferera om Magis mage och tänkbara orsaker. Där blev hon röntgad och inlagd över helgen - med misstankar om tumör, men jag slapp i alla fall gå ut hundrafjorton gånger till, och enligt rapporterna mår hon redan mycket bättre och kan hämtas imorgon.

Mika följde med husse hem så jag hade en helt hundfri kväll och natt. Det var enormt skönt eftersom Magi och jag varit ute sisådär tvåhundrafemtioåtta gånger och hon ändå bäddat med pappkassar och satt sig i köket när det blev för bråttom och jag sov för djupt. Lilla tjejen - hon var SÅ duktig.

Vem Magi är? Min nya hund. Egentligen hade jag tänkt att det skulle bli en liten slät söt Molly, men det bidde en stor lurvig söt Magi.
Molly var en jourhund från Irland min granne tog hand om, och organisationen tyckte tyvärr att någon annan skulle få köpa Molly, men jag sörjer inte, för jag har fått förmånen att leva med Magi.

Molly var oerhört kontaktsökande som synes, liten och nätt och ändå så osäker på allt och alla. Hennes metod för att klara sig som gatuhund var att vara så charmig att ingen kunde stå emot henne.

Magi har haft förmånen att leva det mesta av sitt liv i en familj, kan det mesta i grundlydnad men har också en stor osäkerhet, kanske från sin valpdom som gatuhund i Kuala Lumpur, kanske för att hon precis flyttat till mig, och kanske hon helt enkelt är lite osäker. Hon påminner mig utseendemässigt en hel del om Mikas mamma Isa, fast lurvigare.

Och själv ska jag göra iordning så gott jag kan här ikväll och imorgon bitti, packa, mata och gosa katter, kolla upp hur min hundvakt ska få nycklarna, äta lite, gosa mer katter, vattna blommor, kolla hur Magi mår och när hon ska hämtas - och hur jag ska passa in det med min egen lämning på flygplatsen.
För jag ska tillbringa en vecka med Kier - det var länge sen nu - och bara ha det härligt, inte behöva slåss om maten med alla djur, inte behöva avbryta samtal för att skälla på valfritt djur, inte behöva släpa sig ur skrivbordsstolen för att promenera djur när man är jättetrött eller reda ut katastrofer - det ska bli helt fantastiskt! Inte behöva vakta så katterna inte blir jagade av hundarna, att hundarna inte blir mobbade av katterna, att blommorna överlever sol och regn och katter, att hemtjänsten törs komma och gå.
Vad ska jag egentligen ägna all TID åt? Fast vad jag förstår har Kier redan gjort ett rätt späckat schema åt oss, med bland annat besök på zoon och nöjesparker.

Och jag skyller ALL stress på katterna. Jag kan svära på att de la nåt i Magis mat så hon skulle vara dålig och borta och de fick ha lägenheten helt för sig själva hela helgen - och terrorisera mig såklart med att välta ner glas vareviga dag - i olika rum givetvis. Och om jag inte behövde oroa mig för Magi skulle jag givetvis ha packat klart nu - och ha full koll på var passet är - och alla blommor vattnade - och alla nycklar levererade...

Japp. Allt är katternas fel.